mittbibliotek

Tycker du att livet håller på att ta slut? Blir du överdrivet deprimerad av hösten, vädret och mörkret? Tycker du att du är den mest ensamma person i världen? Lugn. Det finns någon som har det värre än du.
Dough! För ett år sedan förlorade han sin hustru i en flygolycka. Hon var hans stora kärlek och nu är han änkling. Han fördriver tiden i självmedömkan och whiskyeångor tills han en dag inser att hans liv måste levas och att han kommer att glömma det korta äktenskap han hade med sin högt älskade kvinna.
Intrigen är inte särskilt märklig; hur lever man utan den man älskar, hur hanterar man sin bedrövliga familj som lägger sig i ens liv, hur tar man hand om (gör man det?) sin tonårige styvson och sist men inte minst, varför?
Det som gör boken till en underbar läsupplevelse är hur Jonathan Tropper förmedlar och beskriver kärleken mellan Dough och Hailey och Doughs sorg när hon är borta. Det är en läsupplevelse som stannar kvar länge i medvetandet.
Faktiskt är det så att ens egna bekymmer, sorger och problem inte försvinner för att man har läst boken, men man får ett annat perspektiv på sin egen tillvaro. Man förstår att det är OK att sörja, att vara deprimerad och att komma ut ur det så småning om, att man alltså får blir glad och kanske till och med "normal" igen.
Tropper lyckas trots det sorgliga innehållet få mig att skratta; han är ibland putslustig och ibland visar han på en djupare, mänskligare sorts humor. Man blir faktiskt glad av att läsa denna fruktansvärt sorgliga, mänskliga roman.
Läs den!